Om skabb
– för dig inom vården
Här kan du fördjupa dig i allt som rör skabb, från symtom och diagnos till komplikationer och behandling.
- Faktagranskad av läkare inom dermatologi
- Uppdaterad 2026
- För patienter och vårdpersonal
Skabb kan drabba alla
Risken för smittspridning av skabb är särskilt stor i områden med ökad trångboddhet. Ofta är det mindre barn och deras familjer samt äldre på vårdboenden som drabbas värst. Här har vi samlat information och praktiska råd för dig som möter patienter med misstänkt eller konstaterad skabb i vården.
Symtom och klinisk bild
Diagnos av skabb kan vara svår att säkerställa och bygger på en sammanvägd klinisk bedömning.
Diagnostik av skabb
I de allra flesta sammanhang är skabb i första hand en klinisk diagnos baserad på typisk anamnes, typisk lesionstyp och typisk distribution.
Behandling av skabb
Behandling av skabb syftar till att eradikera infestationen hos indexpatienten och till att förhindra återsmitta via nära kontakter.
Topikal behandling
Behandlingseffekten av topikala behandlingar mot skabb är i hög grad beroende av korrekt applicering.
Systemisk behandling
Peroral behandling brukar användas vid krustös skabb, utbredda förändringar, svårigheter att genomföra lokalbehandling och följsamhetsproblem.
Vanliga fallgropar i primärvården
En vanlig fallgrop är att skabb inte övervägs trots förenlig anamnes på grund av långt gången symtomatologi.
Krustös skabb
Krustös skabb är en mycket ovanlig form av skabbinfestation som kännetecknas av mycket hög kvalsterbörda och betydligt högre smittsamhet än klassisk skabb.
Återkommande patientfrågor
I patientmötet återkommer ofta ett antal frågor som vårdpersonal kan ha nytta av att kunna besvara konsekvent och tydligt. De vanligaste gäller hur skabb smittar, om alla hemma måste behandlas, när patienten blir smittfri, hur textilier ska hanteras och om kvarstående klåda betyder att behandlingen misslyckats.
Ge patienten tydlig information
- Skabb smittar främst via nära hudkontakt.
- Nära kontakter behöver ofta behandlas samtidigt.
- Korrekt genomförd behandling ger smittfrihet efter ett dygn.
- Kvarstående klåda i ett fåtal veckor är vanligt utan att det i sig innebär terapisvikt.
Differentialdiagnoser att överväga
- Eksem/kontakteksem vid mer diffust eksematös bild eller tydlig irritativ/allergisk exponering.
- Psoriasis vid mer välavgränsade, fjällande lesioner.
- Prurigo nodularis, lichen ruber planus och dermatitis herpetiformis vid kvarstående kliande papler/noduli eller atypisk distribution.
- Läkemedelsutslag vid koppling till nyinsatt behandling.
- Systemisk orsak till klåda vid generaliserad klåda utan tydliga primära hudförändringar, till exempel lever-, njur-, tyreoidea- eller hematologisk sjukdom.
När remiss till hudspecialist kan övervägas
- Stark klinisk misstanke men skabbdjur kan inte påvisas
- Behandlingssvikt eller återkommande besvär trots korrekt applicering och kontakthantering
- Misstänkt krustös skabb
- Atypisk eller komplicerande dermatos
Komplikationer
Klassisk skabb kan kompliceras av sekundära bakteriella hudinfektioner, framför allt med stafylokocker eller streptokocker. Den vanligaste komplikationen vid skabb är en sekundär bakteriell hudinfektion, som kan uppstå när huden skadas av rivning.
Vid krustös skabb kan fissurer och uttalad hudbarriärskada fungera som inkörsport för bakterier, vilket hos immunsupprimerade i värsta fall kan leda till sepsis.
Informationen på denna webbsida är avsedd som utbildningsunderlag för vårdpersonal. Innehållet ska inte uppfattas som bindande behandlingsrekommendation eller ersätta lokala, regionala eller nationella riktlinjer. Kliniska beslut bör alltid fattas utifrån den enskilda patientens situation, gällande rekommendationer och lokala rutiner. Vid diagnostisk eller terapeutisk osäkerhet bör specialistbedömning övervägas.